Sociologiska institutionen

Utbildningsplan för Socionomprogrammet

Social Work Programme

Behörighet

Matematik 2a/2b/2c, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A5) alternativt Matematik B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 5)

Beslut och riktlinjer

ÖVERGRIPANDE PROGRAMFÖRKLARING
Socionomprogrammet vid Uppsala universitet är en utbildning inom huvudområdet socialt arbete och som ger kvalificerade kunskaper, färdigheter och kompetens för socialt arbete generellt, samt inom det sociala arbetets praktik. Kärnområden för det sociala arbetets praktik är att främja social förändring och utveckling, social sammanhållning, samt människors egenmakt och frigörelse. Socialt arbete som en akademisk disciplin och ämne ger förståelse för sociala processer och hur sociala problem uppstår, samt ger verktyg som relationer och handlingar i möten med människor, för att arbeta med dessa på individ-, grupp- och samhällsnivå. Socialt arbete är ett sammanhängande system av värderingar, teori och praktik och sammanfaller till stora delar med socionomers yrkesområde och arbete med människor i utsatta livssituationer. Begrepp som människa, välbefinnande, social välfärd, hjälp och stöd, samt livssammanhang och miljö, är centrala i utbildningen och en helhetssyn på människan betonas. Det sociala arbetets centrala värdegrund utgår från en humanistisk människosyn och ett etiskt förhållningssätt med betoning på mänskliga rättigheter och social rättvisa. Vägledande principer för socialt arbete bygger på människans inneboende värde och värdighet, att inte skada och att respektera mångfald samt människors samexistens med kollektivt ansvar.

Socialt arbete som kunskaps- och verksamhetsområde
Definition av huvudområdet (bygger på European Association of Schools of Social Work, EASSW)
Socialt arbete är ett kunskapsområde som innefattar ett forskningsområde, ett ämnesområde och ett verksamhetsområde. Socialt arbete kan ses som ett tvärvetenskapligt ämne som har sin utgångspunkt i teorier hämtade från samhälls- och beteendevetenskap. Den specifika kunskap, som ingår i socialt arbete, har utvecklats såväl genom sin historiska bakgrund som genom internationella influenser. Ett komplext samhälle kräver kunskaper från en mängd olika områden och ämnen, vilket gör att socialt arbete behöver en mångvetenskaplig grund. I den internationella debatten finns också begreppen social policy och social welfare med innehåll som i viss mån är gemensamt med socialt arbete och som i detta sammanhang kan ses som bakgrundskunskap till socialt arbete.

Socialt arbete som verksamhetsområde kan riktas mot olika målgrupper men också avgränsas och/eller specialiseras mot olika verksamhetsområden. I grunden finns ett gemensamt synsätt, kunskapsområde och/eller arbetssätt som utökats med kunskap om målgrupper eller mot det avsedda verksamhetsfältet. Socialt arbete strävar efter att främja social välfärd samt att identifiera, förebygga och bemästra sociala problem och dess konsekvenser. Socialt arbete som ämne och verksamhetsområde ska sträva efter att ha ett brukarperspektiv och värna om individens egenvärde oavsett ras, kön, ålder, etnicitet, funktionsnedsättning, religion och politisk tillhörighet. Verksamma inom socialt arbete strävar efter att så långt möjligt stärka individens egna resurser och möjliggöra egna beslut samt tillfredsställa grundläggande behov. Socialt arbete riktar sig mot såväl individnivå som grupp- och samhällsnivå. Huvudområdet socialt arbete skall i utbildningen ha såväl bredd som vetenskapligt djup och spegla både den historiska utvecklingen och det dagsaktuella läget med beredskap för framtiden.

Ämnesstudierna bedrivs genomgående utifrån ett socialvetenskapligt perspektiv så att färdigheter, förhållningssätt och forskning till kunskapsfältet och till det praktiska sociala arbetet kan utvecklas. Därmed aktualiseras sociala arbetets teorier, metoder och problem. Kritiskt tänkande stimuleras, bland annat genom vetenskaps- och kunskapsteoretiska resonemang och genom kontinuerligt analysarbete. Kunskaper från andra ämnen inhämtas också för att ge ett bredare synsätt på problem inom socionomers arbetsområden.

Kunskaper inhämtas om aspekter kring relationen politik–praktik, individ-samhälle och det personliga-sociala i syfte att främja människors välfärd under hela livsloppet. Utbildningen ger möjlighet till fördjupade studier inom ett antal inriktningar för socialt arbete under sista kursblocket på avancerad nivå. Fördjupning kan ske genom fallstudier, analyser och tillämpningar i vilka studenten vidareutvecklar färdigheter i att självständigt och med kritiskt vetenskapligt förhållningssätt analysera människors levnadsvillkor och samhällets åtgärder.

Kurs i rätt och socialt arbete ingår som en del i socionomprogrammet och genomförs och kvalitetssäkras i samverkan med juridiska institutionen vid Uppsala universitet, samt kurs i samtalsmetodik och kommunikation i socialt arbete i samverkan med Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. Dessutom ingår en kurs i psykologi i ett livsloppsperspektiv och genomförs i samverkan med Institutionen för psykologi, Uppsala universitet. Samordning av programmet sker i en programkommitté och leds av Socionomprogrammets programsamordnare.

Utbildningen kan leda till arbete inom många olika verksamhetsfält som socialtjänst, hälso- och sjukvård, gerontologiskt socialt arbete, socialt omsorgsarbete, inom frivillig- och privatsektor, samt inom internationellt socialt arbete.

Mål

Utbildningsprogrammets mål

Mål för högskoleutbildning på grundnivå
Enligt Högskolelagen (SFS 1992:1434 ändrad 2006:173 1 kap. 8§) skall utbildning på grundnivå utveckla den studerandes
- förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
- förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem och
- beredskap att möta förändringar i arbetslivet.
Inom det område som utbildningen avser skall den studerande, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmågan att
- öka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
- följa kunskapsutvecklingen och
- utbyta kunskaper även med personer utan specialistkunskaper inom området.

Programspecifika mål för Socionomexamen
Den studerande som genomgått utbildningsprogrammet för socionomexamen skall enligt examensordningen (Högskoleförordningen SFS 1993:100 i dess lydelse t.o.m. 2009:1519, bilaga 2) visa sådan kunskap och förmåga som krävs för självständigt socialt arbete på individ- grupp och samhällsnivå.

Mål som förväntade studieresultat

Kunskap och förståelse
För socionomexamen skall den studerande
- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund samt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete,
- visa kunskap om och förståelse för samspelet mellan individers och gruppers sociala situation, levnadsvillkor, fysiska och psykiska hälsa samt funktionsförmåga i förhållande till samhälleliga och andra bakomliggande faktorer,
- visa kunskap om ledning av socialt arbete, och
- visa kunskap om och förståelse för barns behov och sådana samhälls- och familjeförhållanden som påverkar mäns och kvinnors livsbetingelser.

Färdighet och förmåga
För socionomexamen skall studenten
- visa sådan färdighet och förmåga som krävs för att utveckla och genomföra socialt arbete på olika nivåer i samhället i samarbete med de människor som berörs,
- visa förmåga att tillämpa relevanta författningar i synnerhet inom det sociala området,
- visa förmåga att förstå, utreda och analysera sociala processer och problem, och
- visa förmåga att identifiera, strukturera, utreda och utvärdera insatser på individ-, grupp- och
samhällsnivå.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För socionomexamen skall studenten
- visa självkännedom och empatisk förmåga,
- visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
- visa förmåga till ett professionellt bemötande och förhållningssätt,
- visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Programmets uppläggning

Progression av kurser sker dels inom grundnivå (grundkurs, fortsättningskurs och påbyggnadskurs), dels mellan grundnivån och avancerad nivå. Kurser på avancerad nivå fördjupar och problematiserar kunskaper från grundnivån på ett mer komplext sätt och sätter kunskaperna i relation till socialt arbete som ämne.

Under terminerna 1-3 ges studenten grundläggande kunskaper inom ämnena socialt arbete, sociologi, juridik, psykologi och pedagogik. Under terminerna 4-6 fördjupas generella kunskaper inom ämnet socialt arbete och under termin 7 fördjupas mer specifika kunskaper inom valda områden.

Efter genomgånget basblock förväntas studenten ha grundläggande kunskaper om ämnet socialt arbete och det sociala arbetets praktik. Studenten utvecklar kunskaper och förståelse för innebörden av skilda mänskliga levnadsvillkor och livsbetingelser, barns och äldres behov, skilda samhällsvillkor och deklarationen om mänskliga rättigheter. Studenten förväntas dessutom ha inhämtat kunskaper om socialpolitik, samhällsvetenskaplig teori, juridik och relevanta författningar inom det sociala området, och grundläggande kunskaper om vetenskapsteori och vetenskaplig metod. Tillämpningar, färdigheter och förmåga tränas kontinuerligt i samtliga kurser på både grund- och avancerad nivå. Dessutom ges studenten kontinuerligt möjlighet till att öva sin förmåga till kritiskt tänkande och till reflektioner av vetenskapliga teorier till aktuell praktik inom det sociala arbetets olika fält på individ-, grupp- och samhällsnivå. Dessutom ges träning i att identifiera sociala problem samt förmågan att problematisera samhällsförändringar och deras påverkan på människors livssituation.

Efter genomgånget fördjupningsblock förväntas studenten ha fördjupat sina kunskaper från basblocket. Studenten har fått kunskaper om professionens och det sociala arbetets villkor samt tränat den färdighet och förmåga som krävs för att genomföra och utveckla ett professionellt socialt arbete. Inom fördjupningsblocket skall studenten ha genomfört ett självständigt examensarbete i form av en uppsats.

Efter termin 7, med kurser på avancerad nivå, förväntas studenten ha fördjupat sina kunskaper inom valda områden. Studenten ska ha visat sig kunna tillämpa de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som utbildningen förmedlat och ha redskap och förmåga att analysera konsekvenser av samhällsåtgärder och sociala interventioner.

I utbildningen ingår, tydliga moment som avser att bidra till personlig och professionell utveckling (PPU). Utveckling av empatisk kompetens, etisk medvetenhet, förhållningssätt och bemötande utgör väsentliga inslag. Dessa förstärks och betonas genom uppgifter och reflektioner som följs upp i kurser varje termin.

Genom handledd verksamhetsförlagd utbildning (H-VFU) ges den studerande möjlighet till att observera, praktisera och analysera samt reflektera över olika företeelser och situationer inom socialt arbete samtidigt som studierna ger en handlingsberedskap inför en yrkesroll. Den verksamhetsförlagda utbildningen omfattar 28 högskolepoäng. Den verksamhetsförlagda utbildningen grundas i teorier och i en pedagogisk lärandemodell som är studentcentrerad, personcentrerad och interprofessionell.

Kurser i programmet
(Kursens namn, Högskolepoäng, Ansvarig institution, Huvudområde)

Termin 1
Socialt arbete: Teori, utveckling, profession, 14 hp, Sociologiska institutionen, Socialt arbete
Sociala villkor och sociala problem I, 14 hp, Sociologiska institutionen, Sociologi
Personlig och professionell utveckling, 2 hp, Sociologiska institutionen, Socialt arbete

Termin 2
Rätt och socialt arbete 28 hp, Juridiska institutionen, Juridik
Personlig och professionell utveckling, 2 hp, Sociologiska institutionen, Socialt arbete

Termin 3
Samtalsmetodik och kommunikation, 7,5 hp, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Pedagogik
Psykologi i ett livsloppsperspektiv, 7,5 hp, Institutionen för psykologi, Psykologi
Sociala villkor och sociala problem II, 13 hp, Sociologiska institutionen, Socialt arbete och Sociologi
Personlig och professionell utveckling, 2 hp, Sociologiska institutionen, Socialt arbete

Termin 4
Socialpolitik och välfärd 14 hp, Sociologiska institutionen, Socialt arbete och Sociologi
Det sociala arbetets metoder, 14 hp, Sociologiska institutionen, Socialt arbete
Personlig och professionell utveckling, 2 hp, Sociologiska institutionen, Socialt arbete

Termin 5
Handledd verksamhetsförlagd utbildning 28 hp, Sociologiska institutionen, Socialt arbete
Personlig och professionell utveckling, 2 hp, Sociologiska institutionen, Socialt arbete

Termin 6
Forsknings- och utvärderingsmetod, 15 hp, Sociologiska institutionen, Socialt arbete och Sociologi
Examensarbete i socialt arbete, 15 hp, Sociologiska institutionen, Socialt arbete

Termin 7
Valbara kurser på avanceradnivå med inom ämnet socialt arbete om totalt 30 hp.

Undervisning

Undervisning och examination
Utbildningen bedrivs med ett problemorienterat arbetssätt där studenternas eget lärande sätts i fokus. Studieformer anpassas efter kursens karaktär och progression i programmet. Studieformerna kan bestå av litteraturstudier, föreläsningar, seminarier, eget arbete med texter, samt uppgifter enskilt eller i grupp. Genom övningar och fall tränar den studerande situationer som de kan möta i framtida yrkesverksamheter. Webbplattform används för kommunikation under utbildningen och i undervisningen som en resurs. Den studerande erbjuds utbildning i informationshantering via universitetets bibliotek och språkhantering via språkverkstaden.

Student har rätt till två tentamenstillfällen per kurs och läsår. Det andra examinationstillfället skall hållas i så nära anslutning som möjligt till den ordinarie examinationen.

En student, som två gånger underkänts på samma kurs eller delkurs, har rätt att på begäran få en ny examinator utsedd, men som av särskilda skäl inte kan få ny examinator, har rätt till annan examinationsform. Beslut fattas av studierektor.

Om förutsättningarna för examinationen förändrats på grund av kursplaneändringar medges omprövning enligt förutvarande bestämmelser vid tre terminer vid minst tre tillfällen. Student ansvarar själv för att uppdatera sig om förändringar i kursinnehåll. Dock ska institutionen vara behjälplig med sådan information.

Examen

Examensbenämning
Socionomexamen
Filosofie kandidatexamen med huvudområdet socialt arbete

Bachelor of Science in Social Work
Bachelor of Social Science with a major in Social Work

Examenskrav
Socionomexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 210 högskolepoäng inom socionomprogrammet (Högskoleförordningen SFS 1993:100 ändrad 2006: 1053, bilaga 2).

Kandidatexamen med huvudområdet socialt arbete uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng, varav minst 90 högskolepoäng med successiv fördjupning inom huvudområdet socialt arbete. För socionomexamen och kandidatexamen med huvudområdet socialt arbete skall studenten inom ramen för kursfordringarna även ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om 15 högskolepoäng inom huvudområdet socialt arbete (Högskoleförordningen SFS 1993:100 ändrad 2006: 1053, bilaga 2).

Inom socionomprogrammets ram vid Uppsala universitet ingår 30 högskolepoäng på avancerad nivå. Utbildningen på avancerad nivå innebär fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå (SFS 1992:1434 ändrad 2006:173 1 kap. 8§)

Övriga föreskrifter

Uppsala universitet arbetar aktivt för att skapa en internationell utbildnings- och forskarmiljö, vilket innefattar utbyte på student-, lärar- och forskarnivå. Detta arbete sker genom Internationella kansliet genom vilket Uppsala universitet har upprättat avtal med fler än 400 utländska universitet i Europa, Nordamerika, Sydamerika, Sydafrika, Asien, Australien och Nya Zeeland. Syftet med internationalisering och interkulturell kommunikation är att studenten blir medveten om sin roll och sitt ansvar som professionell socionom i en global verksamhet. Internationalisering sker genom utbytesprogram för studier utomlands men även genom internationella inslag på hemmaplan exempelvis genom medverkan i undervisning av besökande studenter, lärare och forskare. Detta medför att vissa kursmoment kan komma att genomföras på engelska. Genom kurslitteratur på engelska tillvaratas och diskuteras olika aspekter av det sociala arbetet utifrån internationell kontext. Det internationella inslaget tillämpas också genom att internationella vetenskapliga tidskrifter används genomgående i programmets olika kurser.

Utlandsstudier planeras i samråd med programsamordnare, kursansvarig för H-VFU och internationaliseringsansvarig vid det Internationella kansliet. Programansamordnaren bedömer i förväg om kurs vid annat lärosäte/institution bedöms som relevant och kan tillgodoräknas inom socionomprogrammet.